Barn behöver inte lära sig "mindfulness"

”Mindfulness” eller ”medveten närvaro” har blivit begrepp i tiden. De har kommit i svang i samband med att olika kognitiva terapier blivit populära. Begreppen har hämtats från traditionella buddistiska teorier om psykets natur. Det här är som sagt inga nya idéer. De har med jämna mellanrum introducerats här i Västerlandet i samband med undervisning i olika meditationsformer för att stilla sinnet. Det stora uppsvinget kom på 60-talet då transcendental meditation gjorde sitt segertåg. Själv kom jag i kontakt med zenmeditation 1974. Jag gick en kurs på den då nyligen öppnade meditationsgården i Rättvik. Grundaren, religionspsykologen Hans Hof ledde de första meditationskurserna samman med några medarbetare. Den som är intresserad av dessa tekniker, men som skräms av religiöst mumbo-jumbo och österländsk mystik, bör läsa Hans Hofs bok ”Bli mer människa”. Det är fortfarande den mest användbara handboken i zen som finns på svenska. Annars blir man ofta besviken när man läser handböcker i meditation. Det blir lite som i anekdoten som Sören Kierkegaard berättar i "Antingen-eller" ungefär:

En man går förbi en lokal där han får syn på ett anslag med texten "Här tvättas och strykes". Han springer glatt hem och när han kommer tillbaka med en välfylld tvättkorg får han beskedet att detta inte var en tvättinrättning utan en affär för skyltar.

Annars rekommenderar jag för den som vill lära sig mindfulness men inte orkar läsa. Titta på hur små barn gör. De gör det vi slutat göra.